Är det dåligt med låg ränta på kreditkort? Frågan debatteras i USA efter att president Donald Trump sagt att räntan aldrig borde vara mer än 10 %. 

Räntetak på 10%

I mitten av januari skrev Donald Trump på sociala medier att amerikanska medborgare inte skulle behöva betala höga kreditkortsräntor. Han angav att ett tillfälligt räntetak borde införas på 10 % vilket därmed skulle mer än halvera räntekostnaden för miljontals amerikanska kreditkortsanvändare.

Effective January 20, 2026, I, as President of the United States, am calling for a one year cap on Credit Card Interest Rates of 10% / Truth Social 9 dec 2026

Ett räntetak skulle kunna hjälpa till att skapa bättre ekonomisk stabilitet, och ökad konsumtion, hos de med kreditkortsskulder. Enligt vissa beräkningar skulle ändringen bespara de amerikanska hushållen ca 100 miljarder dollar per år i lägre räntekostnad.

Att det skulle gynna konsumenterna håller däremot inte alla med om. Bland annat har ledande chefer på JP Morgan sagt att ändringen kan missgynna konsumenterna, vilket bland annat Privata Affärer rapporterat om. 

Jeremy Barnhum, finanschef på JP Morgan, är en av de som uttalat sig i frågan. I ett rapportsamtal från banken sa han att det ”vore mycket dåligt för konsumenterna och mycket dåligt för ekonomin”. 

Sämre utbud och sämre villkor

Kritikerna, mot ett lågt räntetak på kreditkort, anger framförallt två orsaker till att åtgärden skulle missgynna konsumenterna. För det första anses de lägre räntenivåerna tvinga bankerna att ändra sitt utbud av kreditkort och att färre därmed skulle bli beviljad ett kort. 

Resonemanget utgår från att de höga kreditkortsräntorna kompenserar risken för de osäkra krediter som banken beviljar. Med lägre ränta blir kompensationen lägre vilket i praktiken innebär att banken måste vara mer restriktiv gällande vilka personer som kort kan beviljas till. 

Med ett begränsat utbud är risken stor att konsumenterna istället söker sig till den oreglerade marknaden och lånar på ”svarta marknaden” för att kunna finansiera olika inköp. Det bekräftas även av branschorganisationen Electronic Payments Coalition som till media sagt att 82 – 88 % av alla kreditkort antingen skulle behöva sägas upp eller kraftigt begränsas med ett räntetak. 

Resonemanget känns igen från Sverige när diskussionen fördes kring införande av räntetak på så kallade SMS-lån. De som var emot dessa begränsningar, vilket främst var företag inom branschen, ansåg att lagändringen skulle minska utbudet av krediter och att den svarta marknaden därmed skulle gynnas.

Den andra orsaken, som många kritiker till räntetak nämner, är att kreditbolagen bara kommer kompensera lägre ränta med mer avgifter. Det kan exempelvis vara högre årsavgift och andra avgifter samt färre bonuspoäng. 

Även här kan likheter ses från den svenska kreditmarknaden. När räntetak infördes införde nämligen ett stort antal långivare olika nya avgifter, samt höjde de befintliga avgifterna. Sammantaget blev räntan lägre, avgifterna högre och möjligheten att beräkna totala kostnaden för att utnyttja en kredit krångligare. 

Stor skillnad för de med stora skulder

Förutsatt att ett räntetak införs, och inte avgifter höjs och kompenserar de lägre räntekostnaderna, kan det skapa en enorm fördel för många kortinnehavare. Det säger Matt Schultz, analyschef för krediter på LendigTree, till den amerikanska nyhetsbyrån CNBC.  

Nyhetsbyrån visar statistik som anger att ungefär 61 % av kortinnehavarna med aktiv skuld har haft skulden i minst ett år. Det är dessutom en ökning med 53 % mot föregående år vilket visar på ett kraftigt växande kreditproblem. 

Schultz visar även vilken stor skillnad som räntetaket skulle göra för dessa personer. Detta med en uträkning på en kreditkortsskuld på 7000 USD med ett kreditkort som har en ränta på 23, 79 % samt ett kreditkort med 10 % i ränta. 

Med dagens ränta skulle det ta 41 månader att återbetala skulden och 3314 USD skulle ha betalats i ränta över återbetalningstiden. Med ränta på 10 % skulle skulden vara återbetald på 32 månader och räntekostnaden bara bli totalt 1004 USD.